Tjejvasan kirrad, TJEJKLASSIKERN KIRRAD
| Postat i: Allmänt
0
Tjejklassikern är genomförd! Grattis till mig & Sofia!
Tjejvasan var helt klart det tuffaste loppet,
ska ALDRIG skida 3 mil otränad igen. Fyttifaaan!
Väntan att få starta kändes som en evighet,
helst då Sofia lyckats hamna i en startgrupp före mig.
Jag såg henne spurta iväg medan jag själv stod kvar och frös.
När det väl var min tur insåg jag att skidorna, som vallats av proffs,
var FRUKTANSVÄRT bakhala. För varje tag åkte jag tillbaka hälften.
(Jag har gått ner i vikt under skadeperioden, en förklaring till bakhala
skidor kan därmed vara att jag inte riktigt får ner fästzonen i backen).
Efter en mil började mina triceps lägga av
och efter ytterligare en mil krampade ländryggen rejält.
Jag försökte köra vertikalt med frånskjut men då roterades
ländryggen och det smärtade. Vad fasen skulle jag göra sista milen?
ÅKA PÅ REN VILJA är svaret på den frågan,
möjligtvis lite idioti också. Men mest vilja.
Uppförs och nedförs var helt klart mina sträckor,
uppförs saxade jag förbi alla och nedförs åkte jag förbi
alla som ramlade eller gick ner (fanns inga spår att åka i).
Det var raksträckorna som var tuffa, min kropp orkade knappt.
Jag är van att orka, att alltid ha energi, att enbart ha den mentala biten som hinder
men nu var det helt klart kroppen som skrek nej. Huvudet fick kämpa istället.
Efter 3 h och 52 min kom jag äntligen i mål.
Tiden är usel men med mina förutsättningar,
4 månader utan träning, är jag bara lycklig att jag klarade det!
/Moa
Hittills inga kommentarer till Tjejvasan kirrad, TJEJKLASSIKERN KIRRAD
